Hur det gick på tävlingen

På väg hem igen efter två full matade veckor med träning och tävling sitter jag o sammanfattar veckorna som varit. Känns egentligen som om jag har varit borta betydligt längre än så för så mycket har hänt men jag skall försöka mig på ett litet sammandrag.

Först bar det iväg till  Vikbolandets nationella tävlingar 9-11 maj. Tävlingarna hade lockat många e ekipage så bortlottning fick tillämpas men som tur var fick jag starta samtliga anmälda klasser. Det var maximerade (40) starter i varje klass så det blev mycket långa tävlingsdagar.


Det började inte så bra...

Med Totoola red jag på fredagen FEI lagtävlingsprogram för juniorer. (msvB nivå) . Totoola kändes jättefin och trots en "tittig" bana med öppna dörrar, läktare nära banan osv. så höll hon sig i skinnet och var fullt koncentrerad, vilket var betydligt mera än man kan säga om mig. Tre felridningar resulterade i uteslutning! Schysst domare lät mig dock rida färdigt programmet med fortsatt bedömning. Det hela kändes extra snöpligt då resultatet hade räckt till en framskjuten placering. Nåja hästen var i alla fall bra.

Kvällsklassen var en S:t George där jagstartade Vandolf. Vandolf kan vara spänd på nya banor men kändes jättefin på värmningen så det var med stort självförtroende vi red inpå banan. Nu skulle det inte bli några felridningar och Vandolf är helt säker på alla i klassen ingående moment. Vi börjar med ett bra trav program och ligger runt 65% då Vandolf i helt plötsligt börjar gnägga o blir tämligen oridbar i både skritt o galopp. 7 förbytts till 3 o vi slutar på 55%. Vilken flop - nu hade jag provat på att både bli utesluten o rida runt på en hysteriskt gnäggande häst. Bägge helt nya erfarenheter.

Fredagens insats kan sammanfattas som klart underkända - jag var inte nöjd.


Men det blev bättre... På lördagen hade jag en jättehärlig ritt på Totoola i FEIs individuella mästerskaps program.  Totoola har ju en otrolig rörelsemekanik så gångartsmässigt är det få som slår henne. Vi fick 67,25 % och en tredjeplats vilket man får vara jätte nöjd med i den stenhårda konkurrensen (fortfarande var det surt att jag slarvade bort fredagens placering)Tilläggas kan ju att det definitivt inte blir några extrapoäng för att man är bosatt i Norrbotten o helt okänd på söderns tävlingsbanor...

Eftermiddagens Intermediaire I med Vandolf var helt annorlunda mot fredagens insats. Mjukt och harmoniskt kunde vi genomföra programmet utan större misstag. Harmoni är mitt mål och utan tvekan kändes Inter I som mycket harmoniskt. Vi skrapade ihop 63,58 % och jag tyckte vi förtjänande varenda poäng! Lördagen sammanfattar jag som mycket väl godkänd - helt klart nöjd!


På söndag var det dags för debut för Totoola i MSV: A Jag red ganska försiktigt då seriebyten inte är helt befästa ännu och jag ville inte att hon skulle bli alltför upphetsad så målet var en saferunda. Det blev en hel del missar, trots detta var jag jättenöjd och resultatet blev 61,09 %.


Sista klassen på meetinget var SvårB1 och det programmet har Vandolf gått en gång tidigare (i fjol på Sundsvalls nationella tävlingar) Målet var att rida godkänt och inte bränna ettorna som förra gången. Ritten kändes jättebra, lugnt och harmoniskt men ändå med god energi bakifrån och med bra takt och flyt. Piafferna var tämligen oengagerade men annars kändes programmet bra och lättridet, jag var jätte nöjd och säker på att jag hade ridit godkänt men fick inte mer än 55,79 %! Väldigt lågt belönad tyckte vi som hade hunnit följa många ritter som fick 60 % och över som saknade mycket att önska vad gäller form, takt, harmoni och DESSUTOM många missar! Det är klart att man då börjar undra vad som bedöms. Det verkar också som att det idag är helt omodernt att tala om osynliga hjälper - jag anser att dressyr skall se lätt ut. Hård och brutal ridning utan känsla för hästen vill jag inte se och  på denna nivå kan man inte acceptera ryckande tygeltag och sparkande skänklar . (för att inte tala om vilka uppvärmningsmetoder man kan använda...) Det är tråkigt att se när hästen enbart verkar vara ett tävlingsredskap och inte en samarbetspartner och vän.


Naturligtvis har vi också under helgen fått se många fantastiskt fina hästar och samspelta ekipage. Till er alla fortsättningsvis stort lycka till! Dagens ros vill vi ge till de fantastiska funktionärer på Vikbolandets Ryttarförening för en otroligt välorganiserad och trevlig tävling. Vi kommer gärna tillbaka!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0