På träning för Arthur Kottas Heldenberg

Dags för träning

Efter tävlingen åkte vi ner till Nobynäs säteri som ägs av Ulla och Steve Haygood. Här bedrivs frieser uppfödning samt kurs och clinic verksamhet för olika tränare. Hit till Nobynäs kommer Arthur Kottas Heldenberg två gånger per år för att hålla kurs. (Förövrigt det enda stället i Sverige han besöker.) Arthur Kottas har varit en av mina stora förebilder ända sen ungdomstiden så naturligtvis känns det oerhört stort att få träna för en av världens mest meriterade  ryttare/tränare. Man kan utan överdrift räkna  Arthur Kottas Heldenberg till levande legend inom rytteriet som konstigt nog verkar tämligen okänd i Sverige.
Här kommer därför en kort presentation:  (från  www.kottas-academy.com/html/home.html  )


Arthur Kottas-Heldenberg was born in 1945 and has been a member of the Spanish Riding School of Vienna since 1960. In 1980, he was made First Chief Rider and is the youngest person to have held this post in the 400 years of the School's history. He is a trainer and instructor of the highest international repute who has successfully trained riders and horses up to Olympic medal standard.



His classical schooling methods do not rely on the use of force by the rider and, as a result, he is in demand worldwide as a teacher of classical riding, and it is in this direction that his future lies.


"I feel that I would like to devote more time to helping top riders improve their work and also to those who do not compete but who love classical equitation for its own sake," he said.

 

The Goal of all Riders Should be...

Harmony, which does not mean you need to be a Grand Prix rider or even a competitive rider. When the riding looks easy it is done well. When it looks difficult, then there is strengthening and correct riding to be done. This training academy will guide you through a collection of exercises to help you on the path of development.


Det är nu fjärde gången jag åker till Nobynäs för att träna för Arhur Kottas. Den här gången hade jag med mig Totoola och Vandolf och vi han riva av 10 pass. Dessa pass är korta men oerhört effektiva och jag har fått massor med hjälp. Arthur tyckte att jag gjort min hemläxa bra (förbättrat sitsen samt bytestekniken) han tyckte också att hästarna var mer runda och lösgjorda. Nu kunde vi jobba vidare mot nya mål. Med Vandolf var det gnuggning av piaff o ettor som gällde och med Totoola piruetträning och byten.


Ridpassen bygger på att systematiskt använda vägar och rörelser till att lösgjöra och samla hästen. Millimeternoggrannhet vad gäller vägar, tempo och steglängd krävs, men utan kraftig skänkel eller tygelhjälper. Ridningen skall ske genom en effektiv sits för att på så sätt göra hjälperna osynliga. Det är övningar isig som samlar hästen, inte ryttaren, och alla rörelser har som mål att utveckla gång, smidighet och samling.  Gångarternas renhet och regelbundenhet är avgörande hur jag kan använda mig av rörelserna. Brister detta måste jag genast minska kraven eller backa till en lättare övning. Ridningen framåt är relativ måttlig och direkt anpassad till hästens lösgjordhet och mentala status. Arthur varnar för forcerad ridning framåt, vilket bara förstärker eventuella felaktigheter samt provocerar fram motstånd mot eftergift.


Under passen växlar vi ständigt varv, vägar, övningar, gångarter och tempon, det blir inte många steg rakt fram. Vi "fastnar" aldrig i en övning eller på en väg, hela tiden kommer nya uppgifter och belöningar till hästen i form av halt, klapp och några steg i fri skritt. Systemet är enkelt men ack så svårt. Rätt sits (o här briser det oftast...) i rätt tempo på rätt väg och det ser faktiskt ut som att det är hästen som själv utför rörelserna - precis som det står i TR beskrivet. För Arthur finns ingen motsättning i klassisk dressyr och tävling - om tävlingarna bedöms i överensstämmelse med TR! (Arthur Kottas är fö själv internationell domare och hans döttrar tävlar på mästerskapsnivå)


Arthur Kottas är mycket mild och försiktig när han hanterar hästarna och verkar ha ett oändligt tålamod, dock är hans tålamod för ryttarfel inte lika stort så det gäller att vara alert och direkt kunna ta givna instruktioner och anvisningar. Att bevittna Arthur arbeta hästar vid hand är magiskt. Du ser absolut inte vad han gör men resultatet är strålande. Snacka om osynliga hjälper!  Oerhört inspirerad är jag nu på väg hem för att fortsätta min träning efter denna enormt givande träningsvecka.

På Nobynäs hemsida hittar du en artikel av Arthur Kottas översatt av Ulla Haygood


www.nobynas.se/artiklar.htm


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0